Juris studenters förbund - Målprogram
Allmänt
Juris Studenters Förbund (senare JSF eller förbundet) representerar alla juridikstuderande i Finland. Förbundet koordinerar det nationella arbetet inom juridikstuderandes intressebevakning. Förbundets ståndpunkter grundar sig på detta målprogram. Målprogrammet har utarbetats i samarbete med alla finska juridiska examensstuderandes ämnesföreningar, som en del av förbundets verksamhet. Detta målprogram har godkänts under Juris studenters förbunds förbundsstämma 8.12.2020.
Utbildningspolitik
1 § – Antagningssätt
Det bör finnas flera antagningssätt för att kunna börja studera juridik – urvalsprovet, den öppna universitetsleden och de andra förfaringssätten ska anses som varandra kompletterande former. JSF förespråkar dock att bibehålla urvalsprovet som det primära antagningsförfarandet. Majoriteten av studerande bör antas med hjälp av urvalsprovet. JSF förespråkar anordnandet av en gemensam ansökan för alla enheter och att antagningen på basis av betyg utförs på grundval av samma kriterier.
Konsekvenserna av betygsantagningen bör övervakas noggrant och det bör säkerställas att alla antagna studerande oberoende av antagningssätt kommer in i studierna. Enheterna bör även se till att det inte uppkommer ojämlikhet mellan studerande som antagits genom olika antagningsföranden. Risken med betygsantagningen är att allt fler studerande avbryter sina studier.
Vid antagningen av nya studerande bör kvoten för den öppna universitetsleden hållas låg. JSF är orolig över konsekvenserna av en märkbar ökning i förhållandet till utbildningsresurserna för examensstuderande. Därmed bör inte mer än 10 % av studerande antas via den öppna universitetsleden. Den öppna universitetsleden får heller inte formas till ett avgiftsbelagt antagningssätt. Behörigheten att ansöka ska uppnås genom att fullfölja högst 20 studiepoäng.
JSF ser ett behov att ägna särskild uppmärksamhet åt möjligheterna för underrepresenterade grupper bland juridikstuderande att bli antagna till utbildningen. Juristkåren bör arbeta för att förbättra möjligheterna för andra stadiets studerande att bekanta sig med branschen. JSF stöder “Oikeusguru”-tävlingen som ett projekt för att erbjuda denna typ av möjlighet.
2 § – Antal antagna studerande
Utbildandet av jurister i Finland bör bygga på ett bekräftat behov i samhället. Jurister ska inte utbildas för att bli arbetslösa, men samtidigt måste tillgången till juridiska tjänster garanteras.
Antagningskvoterna bör inte ökas enbart för att uppnå socialpolitiska målsättningar. JSF anser att det i dagsläget inte finns grunder för en ökning av antagningskvoterna.
Vid fastställande av antagningskvoter bör det primärt säkerställas att varje enskild enhets resurser är tillräckliga. Vid en möjlig ökning av antagna studerande bör resurserna beaktas till fullt belopp. Ökningar utan fullständigt resursstöd ska beaktas som nedskärning av utbildningen.
3 § – Studerande som en del av beslutsfattandet
Universitetens och fakulteternas autonomi måste skyddas i förhållande till alla beslut som tillhör dem. I denna autonomi bör inte ingripas genom finansieringsförhandlingar, utan universitetens nationella finansiering bör vara stabil och förutsägbar.
Studerande ska höras vid allt beslutsfattande som berör juridikexamen. Inom de olika fakulteterna bör juridikstuderandes representativitet alltid garanteras ända upp till nivån av fakultetsrådet.
Inom Finlands Juristförbund bör studerandes jämlika representation uppnås på alla nivåer av beslutsfattande. Studerande representerar mer än en fjärdedel av förbundets medlemmar och i praktiken alla framtida förbundsmedlemmar. Därmed ska studerandes tillräckliga representation garanteras. Det bör finnas minst en studerandemedlem i Juristförbundets delegation från varje ämnesförening som är medlemsförening i Finlands Juristförbund. Studerandemedlem i Juristförbundets styrelse ska vara jämställd med andra styrelseledamöter.
4 § – Allmän examen
En jurist bör ha genomfört grundstudier inom alla centrala rättsområden. JSF inser den juridiska världens komplexitet samt behovet för specialisering redan under studierna. Universiteten måste säkra möjligheten till självständiga specialiseringsstudier genom att tillhandahålla tillräckligt med valfria kurser, samt genom att lämna rum i examensstrukturen för dessa fördjupade studier. En jurists yrkeskompetens måste dock även i fortsättningen ge färdigheter att utföra uppgifter på en grundläggande nivå.
5 § – Lägre utbildningsnivåer
JSF anser att en presentation av rättssystemets grunder och de individuella rättigheterna är en viktig del av allmänbildningen. Förbundet anser att de finns ett behov att öka och utveckla sådan utbildning redan i grundskolan.
Gymnasiets läroplan ska innehålla en obligatorisk kurs som omfattar juridiskt tänkande och juridik som helhet. Utöver detta bör det erbjudas minst en till valfri kurs som behandlar juridik mer djupgående. JSF anser att den nuvarande kursen “Lagkunskap” utvecklas i rätt riktning, men att den fortfarande innehåller en för ytlig granskning av juridiska normer samt åsidosätter presentation av vetenskapens grunder och introduktion till det juridiska tänkandet.
6 § – Studiernas avgiftsfrihet
Examen som leder till juridisk kompetens bör även i fortsättningen vara avgiftsfri. Studeranden bör få studiestöd utan krav på vederlag, samt studielån som garanteras av staten under utförandet av examen. De nuvarande inkomstgränserna för studiestöd bör tas bort.
Studierelaterade ärenden
7 § – Nationella färdighets- och inlärningsmål
Enheterna som tillhandahåller juridisk utbildning bör ha en gemensam uppfattning om utbildningens centrala innehåll och mål. Examen och de tillhörande enskilda prestationerna bör vara så jämförbara som möjligt.
8 § – Utveckling av undervisningen
Utvärderingen av undervisningen och studerandes kunnande bör vara mångsidig och pedagogiskt motiverad. I undervisningen ska man ta vara på de möjligheter som tekniken erbjuder. Vid användning av olika undervisningsmetoder är det viktigt att tillräckliga resurser säkerställs till undervisningen.
JSF betonar mervärdet av fysiska undervisningstillfällen, men anser att närvaroplikten bör kunna motiveras pedagogiskt för varje enskild kurs. Till följd av skillnader mellan enheterna, kan närvaroplikten vara motiverad av även andra än pedagogiska skäl.
Kursernas prestationssätt bör vara mångsidiga och stödja inlärningen. Salstentamen ska inte vara det enda prestationssättet och utgångspunkten ska vara att studerande får utnyttja juridiskt material under tentamenstillfället. Essäarbeten är särskilt motiverade som en del av juridikstudierna.
Undervisningen ska ha fokus på rättsområdenas principer och allmänna läror. Kurskraven ska inte innehålla detaljerad utantillinlärning av gällande rättsnormer.
9 § – Vitsord
Den vitsordsbaserade bedömningen av studerande bör avskaffas och i stället ska man övergå till skalan godkänt/underkänt. Konsekvenserna av denna förändring bör bedömas före en övergång. I nuvarande läge anger vitsorden inte en faktisk bild av studerandes kunnande, eftersom vitsorden inte är jämförbara mellan de olika universiteten, och inte heller mellan ämnena inom ett universitet. JSF anser att det är motiverat att behålla den vitsordsbaserade bedömningen i examensarbeten.
Inom enheterna bör införas ett förfarande där diskussioner genomförs mellan studeranderepresentanten, representanten från enhetens ledning och den ansvariga läraren när andelen underkända vitsord är högre än 30 procent i kursomgången. En så hög andel underkända signalerar om en felaktig beräkning av kurskraven i den ifrågavarande studieprestationen eller om ett misslyckande i kursundervisningen.
10 § – Valfria studier
Juridikstuderande ska ha tillräckligt med utrymme i sin examensstruktur för att kunna fördjupa sig i icke-juridiska universitetsstudier. Studierna bör lyckas flexibelt även utanför universitets gränser, även när målet inte är ett biämne som helhet. Tvärvetenskapligt kompetenta jurister är en fördel både för samhället i allmänhet och för den juridiska professionella gemenskapen.
11 § – Forskning
Undervisningen ska basera sig på forskning och relevant forskning ska presenteras för studerande redan på grundkurserna. Det vetenskapliga samfundet ska vara öppet redan från början av studierna och studerande ska erbjudas möjlighet att delta i forskningen, genom till exempel befattningar som forskningsassistent.
12 § – Språket
Kvalitativ juridisk utbildning bör finnas tillgänglig på de båda inhemska språken. Tillräcklig resursallokering för den svenskspråkiga undervisningen bör tryggas. Juridiska ämnesstudier bör även omfatta kurser som genomförs på engelska, eftersom kunskaper i engelska blir allt viktigare i en allt mer globaliserad värld och en rättslig miljö.
Arbetsliv
13 § – Terminologi
Förbundet använder titeln jurist för akademiker med högre universitetsexamen i juridik. JSF anser att den finska titeln “lakimies” inte längre på 2020-talet är beskrivande, då titeln kan anses könsbestämd och historisk. JSF arbetar för att yrkeskåren ska kalla sig på finska för ”juristi” och att användning av titeln “lakimies” sakta fasas ut.
JSF anser att yrkestiteln jurist bör skyddas för personer som utfört JM/JK -examen. Skyddandet av titeln säkerställer att den som uträttar ärenden med en jurist kan lita på att juristen har fått en omfattande och övergripande utbildning om det finska rättssystemets funktion.
14 § – Praktik
Juridikstuderande ska på sina arbetsplatser och under sina praktikperioder anses vara sakkunniga samt få adekvat kompensation för det utförda arbetet. Obetalda praktikplatser bör inte erbjudas till juridikstuderande och bör inte marknadsföras inom studiegemenskapen.
Ansökningsperioderna för sommarjobb och praktikplatser inom den juridiska branschen måste förkortas. Det gynnar inte i arbetsgivarens eller arbetstagaren att arbetsansökningarna öppnar i bästa fall upp till nio månader innan arbetsperiodens början. JSF uppmuntrar arbetsgivare för studerande inom den juridiska sektorn att bilda en enhetlig praxis, där arbetsansökningarna öppnar tidigast fem månader före planerad start av arbetsperioden.
15 § – Beaktande av utförande av arbetsuppdrag
I examen som leder till behörighet att arbeta som jurist bör finnas möjlighet att inkludera praktik. De juridiska enheterna bör främja möjligheterna att genomföra praktik inom branschen. Fakulteterna bör se att relevant arbete till studierna som ett mervärde, samt förhålla sig till arbete på ett sätt som främjar möjligheterna att jobba. Samordnandet av studier och arbete ska vara smidigt och de obligatoriska studieprestationerna bör vara förutsägbara. Fakulteter och anmärkningsvärda arbetsgivare bör samarbeta för att undvika problemsituationer. Ett tillräckligt antal praktikplatser bör säkerställas vid alla studieorter med juridisk undervisning.
16 § – Beaktande av studier
Praktiker ska inte försvåra studierna eller till att studietiden förlängs. Arbetsgivare inom den juridiska sektorn bör ta hänsyn till deltidsanställdas studier och möjliggöra genomförande av studier.
Praktikplatser får inte vara en förutsättning för en möjlig senare praktikperiod. JSF efterlyser samhällsansvar från arbetsgivarens sida inom den juridiska branschen och önskar att så många juridikstuderande som möjligt ska få en chans till en praktikplats inom sin egen bransch under studietiden. Det rekryterade praktikanterna ska omfatta studerande från alla olika enheter.